Denna rapport redovisar utvärderingen av en försöksverksamhet
med service- och signalhundar som bedrevs mellan år 2009 och 2014.
Utvärderingen inkluderar servicehundar, signalhundar samt alarmerande
servicehundar (epilepsihundar och diabeteshundar).
Sammanfattning
Denna rapport redovisar utvärderingen av en försöksverksamhet
med service- och signalhundar som bedrevs mellan år 2009 och 2014.
Utvärderingen inkluderar servicehundar, signalhundar samt alarmerande
servicehundar (epilepsihundar och diabeteshundar).
Totalt 56 ekipage (förare samt hund) ingick i utvärderingsstudien.
Data i studien samlades in före samt efter genomgången service-
och signalhundsutbildning. Syftet med utvärderingen är att
studera hur certifierade service- och signalhundar påverkar förarnas
behov av offentliga stödinsatser och de totala samhällskostnaderna.
Dessutom studerades hur service- och signalhundar påverkar förarna
med avseende på hälsorelaterad livskvalitet, välbefinnande,
självförtroende och fysisk aktivitet samt om användningen
av service- och signalhundar är kostnadseffektiv ur ett samhällsperspektiv.
-
Service- och signalhundar minskar i genomsnitt
förarnas behov av offentliga stödinsatser med 197 000 kronor
(6 procent) under en tioårsperiod.
-
Livskvaliteten för personer med behov av
service- och signalhundar är låg jämfört med
den allmänna populationen i Sverige. Studien visar på en
förbättring i livskvaliteten och välbefinnandet för
förare med en certifierad hund.
-
Förarnas grad av fysisk aktivitet ökade
med en certifierad hund och majoriteten av dem angav att de ökat
sin tid utanför hemmet samt att de även ökat sin tid
för att delta i sociala aktiviteter tack vare hunden.
-
Förarnas negativa emotionella upplevelser
minskar med en certifierad hund.
-
Förarna beskriver själva den certifierade
hunden som ett viktigt verktyg för ökad självständighet
och trygghet.
-
Den hälsoekonomiska modellen som analyserar
kostnadseffektiviteten visar att ett innehav av en certifierad hund
är ett dominant alternativ jämfört med att inte ha
en certifierad hund. Detta innebär att kostnaderna ur ett samhällsperspektiv
under en tioårsperiod är lägre (-103 000 kronor) samtidigt
som effekterna i form av vunna QALY (kvalitetsjusterade levnadsår)
är högre (+0,15).
-
Finansieringsanalysen visar att förare som
har certifierade hundar sparar resurser åt alla aktörer
(stat, kommun och landsting) men får själva ökade
utgifter på grund av hunden.
-
Studien baseras på ett lågt antal
observationer (56 ekipage). Det i kombination med att det är
en stor spridning i resursförbrukningen mellan ekipagen medför
att det finns en statistisk osäkerhet i resultaten. Slutsatserna
bedöms dock som rimliga eftersom de är samstämmiga.